Minns du den där känslan när man sover bredvid någon för första gången? Det var den känslan som Craig Thompson utgick från när han skrev och tecknade sin självbiografiska serie Blankets.
Serien är på 600 sidor lång, tjock jävla bok! Jag fick låna den av Johan Elebrink och jag kunde bara inte lägga undan serien när jag väl började läsa. Men jag måste erkänna att första kapitlet av oerhört jobbigt att ta sig genom, då det handlar om hans barndom med stränga kristna föräldrar och mobbning i skolan. Längre in i serien handlar det om hur Craig (ungdom) träffar en tjej på ett kristet läger och hur de lär känna varandra och hur Craig själv utvecklas som person.
Craig lyckades verkligen fånga den spännande känslan han strävade efter. Jag läste ut serien för en timme sedan och känslan hänger kvar. Det känns också som om det gör ont i själen... på ett bra vis. Det är svårt att förklara...
Om du nu gillar självbiografiskt, läs Blankets! Och om du aldrig läst självbiografiskt, LÄS BLANKETS! Det kan vara en av de bästa serier jag har stött på.
